Tjörns kommuns logotype
Land 17,4 °C Hav 17,2 °C
Medelvind E 2,7 m/s

Rapport om skolan – sammanfattning

Störst text
Stor text
Normalstorlek

Tjörns kommun har under lång tid haft mycket höga ambitionsnivåer för förskole- och grundskolverksamheten. Verksamheten har också under många år uppvisat mycket goda resultat. I all verksamhet krävs en balans mellan ambitionsnivåer och de förutsättningar som ges för verksamhetens bedrivande.

Tjörns kommun har en gynnsam socioekonomisk struktur. Kommunen befinner sig i ett expansivt skede och den höga kvaliteten på förskola och grundskola är en viktig del i attraktionskraften för kommunen. Efter en kraftig minskning av barnantalet under den senaste 15-årsperioden ökar nu barnantalet i förskolan och elevantalet i grundskolan.

Förskola och grundskola kräver en långsiktighet i planeringen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje enskilt barn, säkerställa kompetensförsörjningen och ett effektivt resursutnyttjade inte minst av lokalerna. Verksamhetens ekonomi påverkas i hög grad av långa avskrivningstider på den infrastruktur som skapas. Eftersom barnkullarnas storlek förändras cykliskt över tid krävs stor flexibilitet i den inre organisationen för ett effektivt resursutnyttjande. Detta i kombination med kommunens expansionsplaner förutsätter mycket goda och stabila planeringsförutsättningar inte minst när det gäller prognoserna för förändringarna av barnantalet i aktuella åldrar.

Erfarenheterna från Tjörn och många andra kommuner är att befolkningsprognoserna numera inte alltid är tillräckligt tillförlitliga för att ge stabila planeringsförutsättningar. Det är därför viktigt med flexibla resurstilldelningsmodeller som tar hänsyn till volymförändringar. Det är också viktigt att i översiktsplaneringen och detaljplanearbetet noggrant analysera och beakta tillkommande behov inom förskola och grundskola.

Tjörns kommun har högre kostnader för grundskola och förskola än jämförbara kommuner. Kostnaden per elev i grundskolan är i Tjörns kommun 113 600 kr, vilket är 16 % högre än i gruppen pendlingskommuner, där snittkostnaden är 98 000 kr. Kostnaden per grundskoleelev ligger i dessa kommuner mellan 80 000 kr och 125 000 kr.

Genomlysningen visar att styrningen av verksamheten i både förskolan och grundskolan behöver förändras för att skapa goda förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. Det bör på varje nivå i organisationen finnas ett ansvar för verksamhetens omfattning och kvalitet, personalen och verksamhetens ekonomi både på intäkts- och kostnadssidan. Det krävs incitament för effektivisering, optimalt resursutnyttjande och förbättringar när det gäller möjligheterna att ta kostnadsansvar.

Rapporten innehåller konkreta förslag på förändringar för att säkerställa en god kvalitet på verksamheten med en ekonomi i balans. Förslagen avser styrning, ledning, organisation och arbetssätt. Vissa förslag är på en övergripande strategisk nivå, medan andra gäller detaljer i den operativa verksamheten.

När det gäller grundskolan är vår bedömning att det bör vara möjligt att inrymma det ökade antalet elever i befintliga skolor åtminstone fram till 2022 och troligen till 2025. En förutsättning för att det ska vara möjligt att inrymma de ökade elevkullarna i befintliga skolor fram till 2025 är att lokalunderhållet kraftigt förbättras. Befolkningsprognosen är emellertid osäker och en annan osäkerhetsfaktor är om/när Långekärrskolan ekonomisk förening har en fullt utbyggd grundskoleverksamhet.

Om samtliga rekommendationer genomförs är vår bedömning att kostnaderna minskas med minst 10 % per elev i grundskolan.

Det har planerats en utökning av förskoleverksamheten med totalt nio Indus moduler. Hyrestiden beräknas initialt till tre år. Den årliga kostnaden för personal, lokal etc för en modul med kapacitet för 15 barn uppgår till mer än två miljoner kronor. När det gäller förskolan är dock vår bedömning att det för närvarande finns en betydande överkapacitet. Efterfrågan på kommunal förskola påverkas av vilka alternativ som finns. Vår bedömning är att nuvarande kommunala förskolor bör räcka fram till åtminstone 2023. Denna bedömning baseras på antagandet att nuvarande nivå på efterfrågan är oförändrad när det gäller pedagogisk omsorg och enskilt driven förskola. Det finns dock expansionsutrymme vid Långekärrs förskola och om detta utnyttjas bör nuvarande kommunala förskolor räcka till 2025. Pågående upphandlingar av ytterligare moduler bör därför avbrytas. Eftersom enbart hyreskostnaden för tre år uppgår till ca två miljoner kronor per modul innebär detta en betydande besparing.

Mot bakgrund av analysen i rapporten lämnas följande rekommendationer när det gäller dels den övergripande styrningen, dels vart och ett av tre deluppdragen Jämförelse av nyckeltal med fem andra kommuner avseende grundskola, genomlysning av grundskolan och genomlysning av förskolan.

Kapitel 2: Övergripande

  • Befolkningsprognosen uppdateras kontinuerligt.
  • Ansvars- och arbetsfördelningen när det gäller befolkningsprognos och andra viktiga planeringsförutsättningar tydliggörs.
  • Ansvars- och arbetsfördelningen när det gäller långsiktig lokalförsörjning tydliggörs.
  • Behovet av förskola och grundskola bevakas aktivt av barn- och utbildningsnämnden i kommunens översiktsplanering och i detaljplanearbetet.
  • Tillämpningen av kommunens styrmodell analyseras, utvärderas och vidareutvecklas.
  • De mål som beslutas på politisk nivå fokuserar på verksamhetens resultat/effekter.
  • Nämnden utarbetar ett förslag till nämndens åtagande i form av effektmål relaterade till resursanvändningen utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål, ekonomiska ramar och andra planeringsförutsättningar. Nämndens åtagande fastställs av kommunfullmäktige i dess beslut om budgeten.
  • Ett systematiskt kvalitetsarbete implementeras, vidmakthålls och vidareutvecklas i enlighet med intentionerna i barn- och utbildningsnämndens plan daterad 2016-12-08.
  • Kortsiktiga statsbidrag utnyttjas under förutsättning att dessa inte riskerar att innebära negativa ekonomiska konsekvenser på längre sikt.

Kapitel 3: Del 1 Jämförelse avseende Grundskolan

  • Tjörns kommun även fortsättningsvis utnyttjar möjligheten till kostnadsjämförelser med andra kommuner, men att en kostnadsjämförelse åtföljs av en fördjupad analys av vad eventuella skillnader beror på, eftersom sättet att redovisa ofta skiljer sig åt, liksom de aktuella förutsättningarna i respektive kommun.
  • Incitament skapas för de verksamhetsförändringar som är nödvändiga för att åstadkomma en effektivitetsförbättring i grundskolan på ca 10 %.
  • I den fortsatta dialogen i budgetprocessen mellan nämnden och KS diskuteras hur många år det rimligen kan ta att tillvarata en effektiviseringspotential på ca 10 %.
  • I uppföljning och analys av effekterna av hemtagningen av effektiviseringspotentialen fokuseras på eventuella samband mellan kostnader och uppnådda resultat.
  • Redovisningen av lokalkostnader i Tjörns kommun baseras på den verkliga räntekostnaden.
  • Kostnadsredovisningen i Tjörns kommun även fortsättningsvis sker korrekt utifrån anvisningarna och Tjörns interna ”Upplägg av nya RS koder för kontodel VERKSAMHET för Barn- och utbildningsförvaltning (U)”, även om andra kommuner redovisar på annat sätt.

Kapitel 4: Del 2 Grundskolan

  • Inga skolor läggs ner och behovet av tillkommande elevplatser inryms i befintliga skolor tills vidare.
  • Om ca åtta år bör ca 140 ytterligare elevplatser ha tillskapats genom nyproduktion under förutsättning att Långekärrskolan driver verksamhet för 60 elever; annars behövs ca 200 elevplatser i nyproduktion.
  • Nyproduktionen bör utöver tillskottet av elevplatser även innefatta ersättningslokaler för Bleketskolan.
  • Bleketskolan läggs ner när en ny skola står klar.
  • En långsiktig plan för underhållet av samtliga skolor utarbetas i dialog mellan TBAB och Barn- och utbildningsförvaltningen. Denna bör baseras på en analys av lokalplanering och lokalanvändning utifrån ett ekonomiskt, socialt, miljö och verksamhetsmässigt perspektiv.
  • Planenligt och eftersatt underhåll genomförs på samtliga grundskolor så att den teoretiska kapaciteten vid respektive skola kan utnyttjas.
  • Vid upprustning av skollokaler och utemiljö bör möjligheten till statsbidrag från Boverket utnyttjas.
  • Ansvarsfördelningen mellan TBAB och Barn- och utbildningsnämnden från 2007 utvärderas och vid behov görs förtydliganden och justeringar.
  • Tydliga strukturer för kommunikationen fastställs mellan TBAB och Barn- och utbildningsförvaltningen på alla nivåer.
  • Resurstilldelningen inom grundskolan tar hänsyn till verksamhetens volym, där ersättningen till skolorna baseras på antalet elever i olika åldrar.
  • Skolpengen differentieras för F-klass, åk 1-6 respektive åk 7-9.
  • Skolpengen betalas ut med en tolftedel varje månad.
  • Resurserna för personalförstärkning för elever med behov av extra stöd bör så långt möjligt inkluderas i skolpengen.
  • Rektorerna bör ges mandat att besluta om resursförstärkning ska ske genom lärare, elevassistent eller på annat sätt.
  • Rektor ges ett resultatansvar som innefattar verksamhetens omfattning och kvalitet, intäkter och kostnader.
  • Rektor beslutar inte bara om antal elever utan även om personalens storlek och sammansättning.
  • Stödet till rektor i ekonomiuppföljningen och analysen av åtgärdsalternativ skräddarsys utifrån varje rektors behov.
  • Över- och underskott i grundskolans verksamhet bör föras med till nästa år både på nämndnivå och enhetsnivå enligt tydliga och fastställda regler.
  • Erfarenheterna av tvålärarsystem utvärderas och en vidareutveckling uppmuntras.
  • Beslut om förändrat användningsområde av skollokal till förskolelokal och vice versa fattas av förvaltningschef efter dialog med berörda.
  • Det skapas tydliga incitament till ett effektivt utnyttjade av lokalerna och förändringar av deras användningsområde efter behov.
  • Klargörande av vad som gäller för uppsägning av del av en skola.
  • Internhyran baseras på den verkliga räntekostnad som TBAB har eller internränta enligt SKLs rekommendationer.
  • Vidareutveckla samarbetet mellan Välkomsten och skolorna på Tjörn, bland annat när det gäller svenska 2.
  • Noggrann prövning av i vilken utsträckning det är nödvändigt att alla nyanlända är inskrivna i Välkomsten 8 veckor för kartläggning.
  • Pröva om en del av kartläggningsarbetet kan ske vid de skolor de nyanlända placeras i, speciellt i de ämnen som pedagogerna vid Välkomsten saknar behörighet i.
  • Kontinuerlig uppföljning av behoven av Välkomstens verksamhet och snabb anpassning av verksamheten till dessa.
  • Åtgärder bör vidtas för att dämpa kostnadsutvecklingen när det gäller lärverktyg.
  • Kostnaderna för skolmåltider bör minskas, framförallt genom ett effektivare resursutnyttjande av centralköket.
  • Dialogen mellan stödfunktioner och grundskolor/förskolor vidareutvecklas för att säkerställa att stödet tillhandahålls på ett kostnadseffektivt sätt utifrån verksamhetens behov.

Kapitel 5: Del 3 Förskolan

  • Befintliga förskolor används optimalt innan nya förskolelokaler byggs.
  • Med nuvarande befolkningsprognos och existerande förutsättningar bör nuvarande kommunala förskolor räcka fram till åtminstone 2023.
    Pågående upphandling av ytterligare moduler avbryts.
  • Resurstilldelningen inom förskolan tar hänsyn till verksamhetens volym, där ersättningen till förskolorna baseras på antalet barn i olika åldrar och deras vistelsetider.
  • Förskolepengen differentieras för barn 1-2 år respektive 3-5 år samt för heltid respektive deltid.
  • Förskolepengen betalas ut med en tolftedel varje månad.
  • Förskolechef ges ett resultatansvar som innefattar verksamhetens omfattning och kvalitet, intäkter och kostnader.
  • Stödet till förskolechef i ekonomiuppföljningen och analysen av åtgärdsalternativ skräddarsys utifrån varje förskolechefs behov.
  • Förskolechef beslutar inte bara om antal barn och barngruppens sammansättning utan även om personalens omfattning och sammansättning.
  • Över- och underskott i förskoleverksamheten förs med till nästa år både på nämndnivå och enhetsnivå enligt tydliga och fastställda regler.
  • Reglerna för öppettider bör tydliggöras så att verksamheten kan organiseras och schemaläggas för att få en så bra kvalitet på den pedagogiska verksamheten som möjligt.
  • Ramtid i timmar införs för förskolorna (till exempel att det ska finnas någon personal tillgänglig inom varje förskolenhet som helhet 55 timmar/vecka) som ersätter den generella öppettiden 06.30-18.30.
  • Barnens verkliga vistelsetider i förhållande till de planerade analyseras noggrant inom varje förskola för att säkerställa så goda planeringsförutsättningar som möjligt och ett effektivt resursutnyttjande.
  • Förskolan har en aktiv dialog med föräldrarna om vikten av en omsorgsfull planering av barnens vistelsetider för att skapa bästa möjliga förutsättningar för den pedagogiska verksamheten.
  • Förvaltningsledningen analyserar skillnaderna mellan förskolorna när det gäller barnens verkliga vistelsetider i förhållande till de planerade för en gemensam kunskapsutveckling kring hur bästa möjliga planeringsförutsättningar och ett effektivt resursutnyttjande kan skapas.
  • Barn- och utbildningsnämnden tar fram en ny taxa som skapar incitament för omsorgsfull planering av barnens vistelsetider.
  • Barn- och utbildningsnämnden inför gemensamma riktlinjer för vistelsetider avseende "15-timmars barnen" där det framgår att det är den pedagogiska verksamheten som är styrande och förskolechefen som beslutar.
  • Ett systematiskt kvalitetsarbete verkligen kommer till stånd i enlighet med planen daterad 2016-12-08.
  • Vikariefunktionen är tillgänglig för kontakt och anvisning av vikarier hela dagen.
  • När en vikarie bara kan ta delar av dag tas en telefonkontakt med berörd förskola för dialog om det är meningsfullt att ändå sätta in vikarien.
  • Dialog förs kring lokalvården så att den utförs vid tidpunkt som passar verksamheten.

När det gäller lokalfrågorna och stödfunktionerna hänvisas i övrigt till rekommendationerna i kapitlet om grundskolan.

Vi rekommenderar Tjörns kommun att snarast utarbeta en åtgärdsplan, där det för varje rekommendation anges vilken åtgärd som vidtas (eller att en viss rekommendation inte föranleder någon åtgärd), ansvaret för åtgärden och tiden då åtgärden ska vara vidtagen. Eftersom åtgärderna inte endast avser huvudmannen bör åtgärdsplanen utarbetas i nära samarbete mellan kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och berörda bolag.

Sidan senast uppdaterad 2017-05-10 11.59

Mer information

Du kan beställa hela rapporten (ca 100 sidor) från kommun@tjorn.se

Till Facebook
Till Twitter
TJÖRNS KOMMUN, Kroksdalsvägen 1, 471 80 Skärhamn, Växel 0304-60 10 00, Tjörns kundcenter 0304-60 10 10, fax 0304-60 10 19
tjorns.kundcenter@tjorn.se - kommun@tjorn.se - webmaster@tjorn.se