Invasiva främmande arter

• Gul skunkkalla (Lysichiton americanus),
• Jättebalsamin (Impatiens glandulifera),
• Jätteloka (Heracleum mantegazzianum),
• Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus).
  

• Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus),
• Vresros (Rosa rugosa),
• Parkslide (Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica),
• Mink (Neovison vison, Mustela vison),
• Spansk skogssnigel (Arion vulgaris).

• importera
• sälja
• odla
• föda upp
• transportera
• använda
• byta
• släppa ut i naturen
  
• hålla levande

Om du är fastighetsägare eller fastighetsförvaltare har du ett ansvar och skyldighet att bekämpa de arter som finns med på EU-listan.

Vid bekämpning av invasiva främmande arter krävs samverkan inom kommunen, markägare och fastighetsförvaltare men samverkan kan även behövas över kommungränser och inom regionen. Ta gärna kontakt med din granne eller kommunen för att diskutera bästa möjliga åtgärder.

Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för att åtgärder vidtas.

Spridning

Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter och växtdelar som flyttas runt. Det är den vanligaste spridningsvägen för parkslide. Om du köper jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör bör du fråga om det är fritt från delar av invasiva arter. Det är ingen fara att köpa plantjord i säck. Det är också vanligt att parkslide och andra invasiva arter sprids vid markarbeten. Invasiva arter sprids också vid dumpning av trädgårdsavfall i naturen, detta är en förbjuden åtgärd.

Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen. Det betraktas som nedskräpning (15 kap. 26 § miljöbalken). Växtavfallet behöver inte ställa till med någon skada eller otrevnad för att det ska vara att betrakta som nedskräpning. Se och sprid gärna informationsbroschyren Du sprider väl inte invasiva växter? nedan.

Rengöring

Det är viktigt att tänka på att rengöra kläder, skosulor, redskap, maskiner, skopor och liknande så att det inte följer med växtdelar som kan spridas till andra platser. Se till att vattnet vid rengöring inte kan rinna ut någonstans och orsaka nyetableringar av den invasiva växten.

Ta hand om avfallet

Växtavfallet bör tas om hand direkt för att undvika spridning. Hantera växtavfallet försiktigt. Det får inte läggas på komposten eller lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. För att vara helt säker på att de de borttagna skotten dör är rekommendationen att lämna dem till förbränning. Det är viktigt att växtdelarna transporteras på ett säkert sätt, till exempel i dubbla säckar så att de inte sprids vid transport till återvinningscentralen. På Heås finns en speciell container gör att lägga växtdelarna i. Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall på återvinningscentralen!

Gäller det större volymer av växtmaterial kan container beställas från Renova som tar hand om detta, dock gäller det endast växtmaterial.

Tips och råd från Naturvårdverket om hur du hanterar och bekämpar invasiva främmande arter:

Kartläggning av de invasiva främmande arterna är en viktig del i arbetet för att bekämpa och att hindra spridning. Det är därför väsentligt att rapportera in fynd av dessa arter.

Några av de invasiva främmande arter som förekommer på Tjörn. Ser du någon av dessa, rapportera till Artportalen.se.

Parkslide är en seglivad växt med mycket stark spridningskraft som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter.

I Sverige noterades parkslide första gången förvildad 1909 i Blekinge och Östergötland. Idag är parkslide spridd i södra Sverige upp till Dalarna med enstaka fynd längs kusten upp till Umeå, men finns ännu inte i inlandet.

Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014)) men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att du avstår från att plantera den och försöker förhindra spridning.

Parkslide utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.

Parkslide kan konkurrera ut andra växter på platser där den etablerarat sig och kan bilda vad som liknar monokulturer. Det förändrar livsmiljöerna för arter såsom groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur som därför kan påverkas mycket negativt.

Parkslide har även negativa effekter på ekosystemtjänster, det vi människor får gratis från naturen. Exempelvis kan områden växa igen så att du inte längre kan promenera där, trädgårdar kan inte odlas längre och begränsar möjligheten till markanvändning. De kraftiga rötterna kan tränga in i byggnader och vattenledningar, vilket orsakar skador som kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Bekämpning

Parkslide är besvärlig att bekämpa. Det finns idag ingen snabblösning för att få bort parkslide från sin mark. Det är viktigt att veta att bekämpningen av parksliden behöver pågå i flera år. Är du uthållig och fullföljer åtgärderna kommer du över tid lyckas med att begränsa plantans tillväxt och spridning. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt.

En av många bekämpningsmetoder är knäck och täck. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Det kan dock vara idé att vänta med knäck och täck tills plantan kommit upp en bit så att du har ett rejält skott att ta tag i. Den tidiga tillväxten har då också stannat av något. Du knäcker stjälkarna genom att man böjer ner dem med handen eller med fötterna så att de går av vid jordkronan och därefter lägger man de ovanjordiska delarna att torka på utlagd plast, en presenning eller en asfalterad yta, tills skotten är döda. Du behöver försäkra dig om att de inte bara är bruna på utsidan av skottet utan även på insidan. Det kan ta ett par månader, beroende på väder och temperatur. Finns det minsta lilla grönt kvar av skotten finns det risk att det gror. Det finns alltid en risk att plantan reagerar med att skjuta nya skott när du börjar bekämpa den. Denna metod kan möjligen minskar risken att man retar upp den så att växten skjuter nya skott. Det är bra att räfsa bort allt organiskt material runt omkring för att förhindra näringstillförseln. Lägg sedan presenning eller markduk över det bekämpade området, gärna en bra bit utanför det behandlade området eftersom parkslide kan skjuta iväg sina underjordiska stammar flera meter i värsta fall. Täck sedan markduken med något tungt, 20–30 cm grus eller jord, så att den inte reser sig när eller om plantan skjuter nya skott. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.

Kemisk bekämpning

Naturvårdsverket vill undvika kemisk bekämpning och rekommenderar därför inte användning av denna metod. Parkslide är svår att bekämpa med kemisk bekämpning. Det kan dock finnas situationer då det kan vara nödvändigt att ta till. Viktigt är då att ta reda på vilka regler som gäller. Vid användning av kemisk bekämpning av parkslide är det viktigt att använda det enligt instruktionerna på förpackningen, men även vid rätt tidpunkt för att få effekt.

För att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt inom vissa särskilda områden måste kommunen ge tillstånd eller få en anmälan från verksamhetsutövaren. Utöver det behöver den som använder växtskyddsmedel se till att växtskyddsmedlen är godkända av Kemikalieinspektionen och att användaren har genomgått rätt behörighetsutbildning och fått godkänt användningstillstånd. Mer information om godkännande av växtskyddsmedel finns hos Kemikalieinspektionen. Mer information om behörighetsutbildning och användningstillstånd finns hos Jordbruksverket. Tänk på att det är viktigt att planera bekämpningsåtgärden eftersom en felaktig bekämpning kan leda till att situationen förvärras och spridningen ökar. För storskalig bekämpning av parkslide kan du i Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter hitta fler metoder och läsa om deras för- och nackdelar.