LONA-projektet förstudie för återvätning av Mölnebo damm
Miljöavdelningen har sökt och fått pengar från Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning, LONA. LONA- våtmark främjar anläggande av våtmarker och restaurering av befintliga våtmarker. Våtmarker är artrika miljöer, viktiga för den biologiska mångfalden och bidrar även till ett flertal ekosystemtjänster, till exempel vattenrening. Våtmarker binder även kol vilket kan bidra till att bromsa klimatförändringarna.
Vad är en våtmark?
En våtmark är ingen sjö eller damm. En våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Eftersom vattenytan inte alltid syns kan det emellertid vara svårt att bedöma vad som är våtmark. I de flesta fall kan i stället vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst hälften av vegetationen bör tycka om vatten, vara vattenälskande, för att ett område ska klassas som våtmark.
Varför vill man återskapa en våtmark i Mölnebo?
Våtmarkernas areal i Sverige har minskat kraftigt. Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges totala ursprungliga våtmarksareal försvunnit, i vissa slättbygder upp till 90 procent.
Kopplingen mellan vatten och land har minskat på grund av mänsklig påverkan i form av dränering, torrläggning av sjöar och rätning av vattendrag. Något som i sin tur har påverkat våtmarkernas kapacitet att filtrera sediment, näringsämnen och andra substanser. Torrlagda våtmarker släpper varje år ut mer klimatpåverkande växthusgaser än Sveriges biltrafik. Ytterligare negativa effekter är minskad grundvattenbildning och mindre motståndskraft mot torka, något som påverkar dricksvattenförsörjningen vilket drabbar både människor och djur.
Färre våtmarker leder till en minskad biologisk mångfald då både de växter och djur som annars trivs där inte längre kan växa och leva i området. Våtmarker binder kol men genererar även flera andra ekosystemtjänster så som vattenrening och utjämning av vattenflöden – något som har en positiv påverkan på exempelvis Öring som leker i flertalet vattendrag på Tjörn.
Torvbildande våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan binda och lagra kol. De innehåller till exempel dubbelt så mycket kol som världens skogar. Eftersom våtmarker kan binda koldioxid spelar de dessutom en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna. Återvätning av våtmarker som dränerats bedöms som en enkel och effektiv åtgärd för att minska klimatpåverkan.
Under 1800- och 1900-talet dikades dammar och våtmarker ut för bland annat torvbrytning och så är fallet även i Mölnebo. Efter det har marken använts som jordbruksmark. Torrlagda utdikade våtmarker och dammar släpper varje år ut mer klimatpåverkande växthusgaser än Sveriges biltrafik. Årligen står dessa torrlagda torvmarker för en fjärdedel av landets utsläpp av bland annat koldioxid. Torrlagd torvmark sjunker ihop med åren och blir till slut omöjlig att bruka då det inte längre är möjligt att leda bort markfukten.
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden.
Många växter och djur som är beroende av våtmarker har minskat kraftigt och är numera rödlistade.
Allt det vi människor får gratis från naturen kallas ekosystemtjänster. Vissa ekosystemtjänster är mer synliga än andra, exempelvis äpplen från äppelträd eller ved från träd i skogen. Andra ekosystemtjänster tänker vi inte lika mycket på. Till exempel att växter renar luft, musslor renar vatten eller att skogar vid havet skyddar oss mot översvämningar.
Det kallas ekosystemtjänster för att de är beroende av naturens ekosystem. Ett ekosystem är ett område i naturen, där alla delar jobbar tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, maskar – alla delar är viktiga. Ett ekosystem kan till exempel vara en ålgräsäng, en skog eller området runt en stubbe.
Våtmarker bidrar till en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av. Förutom att binda och lagra kol bidrar våtmarker även till vattenrening, fungerar som översvämningsskydd och som en vattenhållande åtgärd. Att våtmarkerna kan fylla på vattendragen under sommaren är också mycket viktigt för de fiskar som behöver uppehålla sig där i väntan på att bli vuxna och vandra ut i havet. Exempel på en sådan fisk är öring som är populär inom fritidsfiske men som också har en mycket viktig ekologisk roll som rovfisk och kan motverka effekterna av övergödning i den marina miljön.
Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.
Kontakt
Miljöavdelningen
Öppettider
Måndagar: 9:00-12:00 och 13:00-16:30
Tisdag - fredag: 9:00-12:00 och 13:00-15:00
Miljöavdelningen har för närvarande längre handläggningstider för strandskydd- och avloppsärenden. Vi beklagar detta. För att skynda på ditt ärende kan du vara extra noga med att se till att du skickat med alla handlingar och information som behövs för handläggningen. På så vis blir det inga onödiga kompletteringar.
Vi tackar för ert tålamod och tveka inte att höra av er vid frågor.