Tjörn kommuns logga, till startsidan

Öar runt Tjörn

Öarna i den bohuslänska skärgården har olika karaktär och lockar varje år mängder av besökare. Även du som inte har tillgång till egen båt kan ta dig till flera av öarna.

Mer än 1 500 öar, holmar och skär

Tjörns kommun omfattar, förutom huvudön, mer än 1 500 omkringliggande öar, holmar och skär. Tjörns bebodda öar har alla sin speciella prägel. På Åstol är till exempel bebyggelsen tät medan Härön präglas av trädlösa hällmarker och åker- och ängsmarker med rik biologisk mångfald som skapats ur unika skärgårdsjordbruk. Dyrön, vars vulkaniska berggrund bildat vackra mönster på ytan, är hem för mufflonfår som betar i öns grönskande dalar.

Det finns goda möjligheter att ta sig till flera av Tjörns öar även om man inte har egen båt. Till exempelvis Dyrön, Åstol, Härön och Tjörnekalv går regelbunden färjetrafik, till Klädesholmen och Lilla Askerön kan du åka bil eller buss.

Lilla Brattön, Risön och Hättan är öar med sommarbebyggelse. Under sommarsäsongen kan du ta dig även till dessa med reguljär färjetrafik.

Har du tillgång till egen båt finns det ytterligare hundratals öar och skär att besöka.

Där bron till Klädesholmen börjar ligger Bringelbärsholmen. Här låg en gång en industri som sysselsatte hundratals. Det var under 1700-talets sillperiod som Bringelbärsholmens verk uppfördes, ett trankokeri som med 24 kittlar var det näst största i Bohuslän. Här kokades stora mängder sill till tran (fiskolja) som framför allt exporterades till olika länder runt Östersjön. Föreståndaren för verket hette Lars Billström. Han tjänade mycket på verksamheten och bodde i ett stort hus i närheten. Hans son, som också hette Lars, skulle längre fram donera pengar till en folkhögskola på Tjörn. Man skulle alltså kunna säga att Billströmska folkhögskolan i Tyft började på Bringelbärsholmen.

Vid sekelskiftet 1800 hade tranframställningen sjunkit kraftigt. Sillperioden tog slut 1808, verket lade ner 1810. Det enda spår som idag finns kvar är en inskription i berget från 1800: "Greve s af Ugglas öfverstathållare och landshöfd: öfver Stockholms län Com: af Kno:o mm som delägare besedt Bringebrgsholms werk den 13 augusti år 1800"

Hitta hit:
Kör väg 169 mot Rönnäng. Ta höger i Bleket, mot bron som leder över till Klädesholmen. Parkering finns före och efter bron.

Dyrön erbjuder ett varierat och dramatiskt landskap. Bebyggelsen ligger samlad i en dalgång som sträcker sig mellan Nord- och Sydhamnen. På ömse sidor dalgången är det berg- och klippterräng med hällmarker och sänkor. Raviner genomkorsar landskapet på flera ställen. Ett speciellt inslag är de inplanterade bergsfåren, så kallade mufflonfår.

Dyrön har även en mycket populär bastu. Förutom bad i bastun finns här också två badplatser med trampoliner, badstegar och sandstrand samt ett oändligt antal klipphällar och vikar för den som önskar avkopplande stillhet och ro.

Läs mer om Dyrön och hur du bokar bastun på Dyröns samhällsförenings hemsida:

Hitta hit:
Ta väg 169 mot Rönnäng, följ skyltningen. Kör igenom Bleket. Parkera vid Tjörns Ishall. Följ skyltad väg mot "Hamnen". Från Rönnängs brygga går personfärja till Dyrön. Färjan går från Rönnäng cirka en gång i timman. Färjan går även till Tjörnekalv och Åstol.

Tidtabell för färjan, se Västtrafiks hemsida:

Så sent som 1930 fanns det över 100 bofasta invånare i vad som då var Sveriges minsta så kallade municipalsamhälle. Idag lever Flatholmen upp på somrarna.

Historia

Flatholmen fick troligen sin första fasta befolkning under sillperioden på 1700-talet. När sillen försvann krympte samhället, för att åter börja växa när sillen kom tillbaka i slutet av 1800-talet. Flatholmenborna friköpte 1911 sin ö från Tjörnbönderna. Året därpå kom telefonen och en handelsbod. Befolkningen steg som mest till 112 personer.

Natur

På Flatholmen finns typiska fiskelägesväxter som skelört, vildpersilja, malört, blåeld och knölklocka.

I yttersta skärgården, väster om Härön, ligger några kala skär och små öar – Grönskären. Huvudön är Altarholmen, försedd med ett fyra meter högt, vitt kummel som syns långt ifrån.

Grönskären hade en lotsstation 1874–1903. Då bodde personalen med familjer här, som mest ett 40-tal personer. Barnens skola låg på Altarholmen. Än idag kan man se resterna av husgrunder.

Den lilla ön i havet med vita hus på det karga berget. En lång skyddad vik har skapat en naturlig hamn, i lä för de tidvis kraftiga västvindarna från ett brusande hav. Klädesholmen är egentligen två holmar – den södra är Klädesholmen med den äldsta bebyggelsen, den norra är Koholmen. Namnet kan komma från kloss (nära, samma ord som close): "holmarna som ligger intill varandra". Dagens Klädesholmen är ett aktivt samhälle inriktat på näringsliv och turism. Sedan 1972 firas Samhällets dag den första lördagen i juli månad med mängder av aktiviteter och gemensam sillunch.

Natur

När västvinden friskar i under höst och vinter kommer havsfåglar in mot land. Här kan man se rariteter som havssula och olika alkor och måsfåglar. Bästa platsen för havsfågelskådning är längst ut vid Västra hamnen.

Historia

"Saa drog wi norduest til Klaedesholmen en gammel fiskeleye" – så skrev biskop Jens Nilsson från Oslo i sin resa genom Bohuslän 1594. Hur gammalt fiskeläget var då vet vi inte. En gissning som mycket väl kan stämma är att de första bosättarna kom hit på 1200-talet.Under den stora sillperioden 1747–1808 bodde uppemot 1 000 personer på Klädesholmen. I slutet av 1800-talet skaffade man flera jakter (mindre båtar) med vilka man åkte till en mängd svenska hamnar och sålde saltsill, kryddsill och annat. På 1920-talet började man tillverka sillkonserver, ett område där man fortfarande är ett stort namn: idag kommer 40 procent av alla svenska sillkonserver från Klädesholmen.

Hitta hit:
Kör väg 169 mot Rönnäng. Ta höger i Bleket, mot bron som leder över till Klädesholmen. Parkering finns före och efter bron.

Kälkerön är en av de större öarna i Stigfjorden. Den domineras av kala klippor och hällmarker omväxlande med gräshedar.

Dalgångarna, som delvis betas, består av botaniskt rika fukthedar, fuktängar och kalkrika torrängar. Inom området växer gul fetknopp, styvmorsviol, bohusmarrisp, gåsört, gulkämpar, strandkrypa och strandtrift. Där finner man även orkidéerna nattviol och jungfru Marie nycklar.

Berggrunden består av granit och ön är ett fint exempel på hur inlandsisen skulpterat fram vackert rundslipade former. Den så kallade Kälkerögubben som står som en vakt invid Nordhamnen. I dalgångarna finns små fukthedar och här och där torrängar där den kalkhaltiga jorden ger upphov till en rik flora. Klippstränder är vanligast men det finns också sten- och blockstränder samt små strandängar. Några mindre närliggande öar ingår också i naturreservatet.

En djupt inskuren vik från sydost, Sydhamnen eller Sörhamna, delar Kälkerön i en nordlig och en sydlig del. Viken utgör en skyddad och välbesökt naturhamn. Öns namn tros syfta på dess krökta form och associerar till något som är böjt, exempelvis en kälke eller käke.

Tjörnekalv har haft bofasta invånare sedan slutet av 1500-talet. Befolkningen var som störst under den stora sillperioden cirka 1750–1809, då här fanns salterier och trankokerier.

Natur

Artrikedomen är stor, man har hittat 245 olika arter. Den rika floran beror på den varierade miljön: bland klipporna vid havet växer rosenrot och strandkvanne, på de gamla odlingsmarkerna har slån och hagtorn tagit över, och vid torvtäkterna kan man hitta tätört och till och med hjortron.

Hitta hit

Från Tjörnbroarna: Ta väg 169 mot Rönnäng, följ skyltning. Kör igenom Bleket. Parkera vid Tjörns Ishall. Följ skyltad väg mot "Hamnen". Från Rönnängs brygga går personfärja till Tjörnekalv. Färjan går från Rönnäng cirka en gång i timman. Färjan går även till Dyrön och Åstol.

Den lilla ön i havet med vita hus på det karga berget. En lång skyddad vik utgör en naturlig hamn, i lä för västvindarna.

En dagsutflykt räcker bra för att hinna gå runt den bilfria ön, njuta av de vackra trädgårdarna, sjöbodarna och inte minst av klipporna. Dessa består av vulkanisk amfibolit som pinats slät av de ständiga vindarna. I de smala dalgångarna har växtligheten fått fäste. Från vattentornet på Store Varn siktas Pater Nosterskären i väster och i söder Carlstens fästning på Marstrand.Vid Klockareudden finns trappor ner i vattnet. För de minsta barnen finns en saltvattenspool med sandbotten och rutschkana.

Mitt på ön ligger Åstols park. Det är en lummig oas som gjord för en stund i lä och skugga under de stora träden. Här finns en lekplats för de små och en minneslunden till minne av fiskare som omkommit ute på havet.

Historia

I mitten av 1700-talet började den stora sillperioden. Människor valde att bosätta sig på Åstol, med en fin hamn nära till fiskevattnen. Den skyddade hamnen går i en naturligt djup kil från öster till väster och ger lä för alla vindar.Efter sillperioderna riktades fisket mot torsk, långa, makrill och plattfisk. Åstol var ett väletablerat fiskeläge ända fram till 1960-talet. Idag fiskas kräftor och krabba, och inte minst havets svarta guld – hummer.

Hitta hit:
Ta väg 169 mot Rönnäng, följ skyltningen. Kör igenom Bleket. Parkera vid Tjörns Ishall. Följ skyltad väg mot "Hamnen". Från Rönnängs brygga går personfärja till Åstol. Färjan går från Rönnäng cirka en gång i timman. Färjan går även till Tjörnekalv och Dyrön.

Tidtabell för färjan, se Västtrafiks hemsida:

Kontakt

Tjörns Turistbyrå

Måndag–torsdag 8–19
Fredag 8–17
Lördag–söndag 11–15

Öppettider sommar, 8 juni–30 augusti:

Måndag–torsdag 8–19
Fredag 8–18
Lördag–söndag 9–17
Midsommarafton och midsommardagen 11–15

Adress

Kroksdalsvägen 1
47180 Skärhamn


Sidansvarig Anna Klingstedt/Senast uppdaterad 25 maj

Hjälp oss att bli bättre — lämna synpunkter eller klagomål

Tyck till & felanmäl

Kontakta oss

Tjörns Kommun

Kroksdalsvägen 1
471 80 Skärhamn

Tjörns kundcenter

Kroksdalsvägen 1
471 80 Skärhamn

Tjörns Kommun

Kroksdalsvägen 1
471 80 Skärhamn

Tjörns kundcenter

Kroksdalsvägen 1
471 80 Skärhamn

Tjörn kommuns logga, till startsidan

Möjligheternas ö hela året och för hela livet