Restaurering av Åledammen

Miljöavdelningen har beviljats LONA-bidrag för projekt på Åstol. Projektet innefattar restaurering av Åledammen och intilliggande hällkar samt inventering av groddjur.

Syfte

Projektet syftar till att öka den biologiska mångfalden på platsen och få en gynnsam miljö för den fridlysta strandpaddan som är en av Tjörns kommuns ansvarsarter.

Men även genom skyltar öka kunskapen hos boende och besökare om Åledammens natur- och kulturvärden och hällkarens betydelse för strandpaddan.

Åledammen

Åledammen användes som sköljdamm för att skölja tvätt i fram tills på 60-talet när Åstol fick kommunalt vatten och avlopp.

På dammens ena långsida finns idag delar kvar av de två stenbryggor, en högre för högre vattenstånd och en lägre för lägre vattenstånd, där kvinnorna låg på knä och sköljde tvätten. I dammen sköljdes all tvätt med undantag för mattor och arbetskläder.

I ett protokoll från 1934 framgick att de som inte var med vid den årliga (?) rensningen av dammen fick vite om 10 kronor. Senast Åledammen rensades är omkring 30 år sedan.

Dammen har idag en förhöjd näringsbelastning vilket lett till en ökad igenväxning.

Åledammen är en viktig lekmiljö för grodor och paddor.

Det har planterats in gräskarp i dammen.

Hällkar

Hällkar är fördjupningar i berget som har förmåga att hålla vatten likt skålar.

När hällkaren växer igen försvinner deras vattenhållande funktion.

Groddjur och inventering

Tidigare har det funnits både groda, vanlig padda och strandpadda på Åstol.

Det är enklast att inventera groddjur under våren när de vuxna djuren i populationen samlas i sina lekdammar för fortplantning. Under en relativt kort period går det då att uppskatta den lekande populationens storlek. Hos grodor och paddor har hanarna ett arttypiskt parningsläte vilket gör att även om leken sker nattetid eller i undanskymda små vatten så går det ganska enkelt lokalisera lekvatten och uppskatta populationens storlek.

Avsikten är utreda förutsättningarna för att återfå en livskraftig population av strandpadda på Åstol genom olika fysiska vattenvårdsåtgärder så de kan använda vattnet för lek och fortplantning.

Strandpadda

Strandpadda, eller stinkpadda som den tidigare kallades, är en av Tjörns kommuns ansvarsarter. Paddan är fridlyst. Dessa speciella paddor finns endast på några få platser längs väst- och sydkusten och minskar i oroväckande takt. På Åstol fanns tidigare ett rikligt bestånd av strandpadda, men det har minskat.

Strandpaddan leker inte i dammar som Åledammen utan i hällkar och när hällkaren växer igen försvinner strandpaddans möjligheter till lek.

Även övergödning är ett hot mot strandpaddan. Strandpaddans syreupptagning sker via små blodkärl i huden. De har ingen hud som skyddar deras inre organ mot uttorkning, därför är de beroende av att vistas i fuktig miljö på land. Strandpaddan är, liksom flera andra amfibiearter, främst nattaktiva då luftfuktigheten är högre. Huden är rik på körtlar som producerar slem, håller huden fuktig och skyddar mot bakterieangrepp. På grund av strandpaddans tunna skinn är vattenkemin i lekdammen mycket viktig. Det finns ett jonutbyte mellan paddans kropp och det omgivande vattnet som gör att övergödning och olika kemiska bekämpningsmedel har stor negativ påverkan. Detta drabbar i ännu högre grad de vattenbundna tidiga utvecklingsstadierna under ägg- och yngeltiden.